tragikomik

Skrattade åt mig själv när jag cyklade från bussen i morse. Jag är bara så sattans tragisk. Vad händer liksom?
Jag är 31 år men har så pass dåligt med pengar att jag hyr ut min lägenhet till min föredetta pojkvän och bor på en madrass i min tvillingsysters etta. De få korvören jag trots allt har efter att betalt alla mina csnskulder spenderar jag på öl och konserter. Jag har inga direkta sysselsättningar längre förutom att jag repar någon gång i bland. Jag lever typ för att läsa barnböcker och för att se lite band och lyssna på musik. Men jag inbillar mig att allt blir bättre snart. Det är ju trots allt jul om en månad:)! Dessutom har jag de finaste vännerna...<3